Jag är en sån typisk person som ska ha endast det som jag inte kan få, & jag tycker inte om mig själv för det. Jag skiter i saker som faktiskt hade kunnat bli ganska bra, inser jag sen..
Jag ångrar ingenting men kan inte låta bli att tänka på hur det kunde varit, om jag bara hade gett det en chans från första början. Varför gjorde jag inte det? Var det för lätt? För att det var ingen utmaning, jag behövde inte kämpa?
I guess we'll never know.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar